Ändringar i skollagen

I kraft från 1 augusti 2026

• Kraven på lärare att anmäla kränkande behandling till rektor har ändrats till krav på att informera rektor om barn eller elever anser sig utsatta för allvarlig eller upprepad kränkande behandling, av andra barn eller elever eller av vuxna som arbetar på skolan.

Skyldigheten att informera gäller fortfarande alla fall där ett barn eller en elev anser sig utsatt för kränkande behandling av någon i personalen.

Diskrimineringsgrundade trakasserier ska fortfarande alltid utredas av utbildningsanordnaren (enligt diskrimineringslagen) när personalen får kännedom om dem, oavsett den nya allvarlighets-/upprepningströskeln som gäller enligt skollagen – det innebär alltså att rektor ska informeras. När personalen inte är säker på hur en händelse ska hanteras, ska de informera rektor och diskutera med hen vad som gäller.

NOT: Här anser Forum för föräldrar till afrosvenska barn att det kan finnas en viss risk att personalen agerar utifrån de nya tröskelreglerna i skollagen och att händelser som i enlighet med den nya skrivningen är “bagatellartade” eller “ när den som kränkt inte varit medveten om att agerandet kunde uppfattas som kränkande” inte leder till att rektor informeras – eftersom just denna typ av ursäktande av rasism hör till den allra vanligaste (“det var väl inget att bråka om”) alternativt (“hen menade ju inget illa”).

Prenumerera nu

Mer makt till rektor och pedagoger

Förutom nya regler kring kränkningar träder också en rad nya regler i kraft under 2026 som ger rektor och lärare större makt i skolan.

• Lärare får utökade möjligheter att utvisa störande elever ur klassrummet; vid grova förseelser genom direktutvisning utan föregående varning. Dessutom tas dokumentationskravet bort för “enstaka/lindriga” utvisningar och kvarsittningar (upprepade störningar ska dock fortfarande dokumenteras och följas upp).

• Lärare eller handledare får nu också ingripa fysiskt i situationer där en elev stör, trakasserar eller kränker andra elever. Om en lärare eller handledare inte finns närvarande får en annan elev ingripa fysiskt.

• Rektor får större möjligheter att stänga av elever. Avstängningstiden utökas (1 → 2 veckor per tillfälle, 2 → 3 tillfällen per termin).

• “Ordningsregler” byter namn till “skolregler”, blir skolgemensamma, med krav på en konsekvensplan vid regelbrott. Endast rektor ska utforma reglerna, förslag om att föräldrar och elever ska få vara med avslogs. Tidigare har reglerna kunnat variera från klass till klass eller vara lokalt utformade.

• Mobilförbud under skoldagen i de obligatoriska skolformerna, fritidshem och öppen fritidsverksamhet. Förbudet ska upprätthållas av lärare och annan personal.

• Personer som söker anställning i skolan ska kontrolleras för fler brott än idag, även mot misstankeregistret. Registerutdrag får vara högst ett halvår gammalt, jämfört med tidigare krav på ett år. Personer som anställs i annan tjänst hos samma arbetsgivare, måste visa registerutdrag om det gått mer än sex månader sedan första anställningen. Domstolarna ska också redovisa domar inom fler brottsområden till Skolinspektionen.
Skolinspektionen och kommuner får även möjlighet att kontrollera misstankeregistret vid ägar- och ledningsprövning.

Prenumerera nu

Friskolors resultat blir offentliga

I kraft 1 januari 2027

• Offentlighetsprincipen ska nu gälla även gälla friskolor. Men fram till dess förlängs de tillfälliga bestämmelserna om skolinformation, som gör att siffror om bland annat behörighet och resultat blir offentliga. Ett tidigare beslut från SCB bedömde sådana uppgifter som affärshemligheter.

Ändringar som kommer under 2027-2028, eller redan delvis har införts.

• Skolor ska arbeta brottsförebyggande. Elever som begår brott ska polisanmälas om inte starka skäl talar emot det och skolan ska informera om skolbyte för elever som riskerar att begå brott eller utsättas för brott.

• Grundskolan blir tioårig från och med sommaren 2028 och F-klassen försvinner.

• Makten över reglerna i skolan koncentreras till lärare, rektor och huvudman, samtidigt som vårdnadshavares lagstadgade inflytande enligt skollagen begränsas.

Tidigare sa lagen att “Vårdnadshavare för barn i förskolan och för elever i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan och fritidshemmet ska erbjudas möjlighet till inflytande över utbildningen.”
Nu ändras detta till att de “i viss utsträckning ska erbjudas möjlighet” till inflytande”.

Exakt vad formuleringen “i viss utsträckning” innebär har vi ännu inte riktigt hunnit få klarhet i, men det troligaste är att det innebär att vårdnadshavares inflytande inte kan sträcka sig in i den lärarledda undervisningen – utan avser andra delar av verksamheten (organisation, arbetsmiljö, ordningsfrågor osv).

Du läser just nu en fri publikation, utan kommersiell reklam, från Forum för föräldrar till afrosvenska barn. Prenumerera gärna.

Prenumerera nu

Hjälp oss att skapa mer innehåll och informationsmaterial om barns rättigheter och föräldrars möjligheter, för FAB Forum.

Ge ett bidrag till vår redaktion via – SWISH 123 341 6609

Missade du lunchsamtalet 10/12 2024 kl 12.00?
Här kommer några svar på alla de frågor vi hade.

DO:s senaste rapport säger att afrosvenska barn är de mest utsatta i svensk skola. Hur kom utredarna fram till det? Och vilka åtgärder föreslår DO? Vad kan vi som föräldrar göra? OCH: Varför finns DO och vem bestämmer vad DO ska jobba med? Vi har sammanfattat en del av det viktigaste.

• DO är en myndighet som får olika uppdrag av staten, men deras arbete regleras också genom lagstiftning. Det ska helt enkelt finnas en tillsynsmyndighet som granskar arbetet med att förebygga diskriminering. Men deras forskning och slutsatser påverkas av att det finns begränsningar kring vad en myndighet får säga och av att det ofta är svårt att bevisa att diskriminering har ägt rum.

• DO har sitt kontor i Solna och där jobbar idag ca 100 personer, de flesta är jurister eller har en bakgrund inom samhällsvetenskap och socialt arbete. Läs mer här: https://www.do.se/om-do/jobba-hos-oss

• Det är 17 år sedan DO sist publicerade en rapport med information om situationen för afrosvenska barn och tyvärr har inte mycket ändrats. Det är allvarligt och det påverkar afrosvenska barns framtidstro. Rapporten om läget 2024 är den andra årliga rapport som har publicerats av DO. https://www.do.se/om-do/pressrum/aktuellt/2024/2024-11-11-afrosvenska-elever-utsatta-for-diskriminering

• Här kan du ladda ner rapporten som pdf: https://www.do.se/kunskap-stod-och-vagledning/publikationer-om-diskriminering/2024/forekomst-av-diskriminering-2024

• Organisationer i civilsamhället har varit med och lämnat information till den aktuella rapporten, bland andra Forum för föräldrar till afrosvenska barn, Afrosvenskarna och Afrosvenskarnas forum för rättvisa.

• Sammanlagt 514 anmälningar från 4 år tillbaka har också blivit granskade, om diskriminering i förskola, grundskola och gymnasier. Det är inte alltid klart uttalat i alla anmälningar när det rör sig om afrosvenska elever som blivit diskriminerade, men av det underlag som funnits har utredarna kunnat dra slutsatsen att 20% av anmälningarna handlar om afrosvenska barn. DO får inte registrera etnicitet eftersom det är förbjudet i lag och det gör att det blir svårare att granska.

• Afrosvenska elever utsätts i högre utsträckning än andra elever för glåpord, rasistiskt klotter, förolämpningar om hår och hudfärg – både från elever och lärare, det kan tex handla om lärare som anser att det är ok att använda n-ordet, eller trakasserier mellan elever.

• Det är vanligt att det inte bara är enstaka händelser som anmäls utan att det är kränkningar som har pågått länge, i vissa fall kan det ha pågått i flera år utan att skolan gjort tillräckligt för att åtgärda och stoppa kränkningarna.

• Flera diskrimineringsgrunder ingår ofta i bilden av det som eleverna utsätts för. https://www.do.se/diskriminering/diskrimineringsgrunder

Stöd gärna redaktionens arbete med en gåva. SWISH till 123 341 6609

Prenumerera nu

• När skolan diskriminerar elever handlar det ofta om lärares inställning till eleverna eller till vilka ord och material som används i undervisningen. Det kan också handla om sådant som att en elev till exempel placeras i svenska som andraspråk, trots att elevens hemspråk är svenska.

• Skolan tar inte kränkningar på allvar, har brister men åtgärdar dom inte, saknar kunskap och förminskar allvaret, eller bestraffar föräldrar som anmält skolan på olika sätt, till exempel genom att skolan orosanmäler föräldrarna. Det handlar många anmälningar om.

• På vissa skolor har lärare själva anmält diskriminering mot elever, för att få till en granskning av tex hur en rektor agerat och varit en bromskloss i arbetet mot rasism på skolan.

• Många lärare blir dagligen vittnen till rasism, enligt en undersökning som lärarfacket nyligen gjort och som publicerats i tidningen Vi lärare. Lärarfacket klassar detta som ett allvarligt arbetsmiljöproblem. https://www.vilarare.se/nyheter/granskning/lararna-larmar-extrema-asikter-del-av-vardagen/

• I vissa fall när skolan inte har kunnat åtgärda situationen i skolan med trakasserier och rasism har utsatta elever istället fått hemundervisning. Det är inte en tillfredsställande lösning.

• Det är också vanligt att elever som varit utagerande blir polisanmälda, även om de blivit provocerade av rasistisk mobbning. Afrosvenska elever misstänkliggörs också på andra sätt, till exempel genom att skolan kanske pekar ut eleven som kriminell, eller väljer att sätta in åtgärder som riktar sig mot den elev som blivit utsatt och inte mot de som har trakasserat eleven.

• Skolans och förskolans viktigaste skyldighet är att arbeta förebyggande i fyra steg, men också att stoppa och hindra upprepning av kränkningar och trakasserier mot elever och ha en handlingsplan för hur det ska gå till. Läs mer här: https://www.do.se/forskola-skola-hogskola-ska-forebygga-diskriminering/forskolan-och-skolan-ansvarar-for-aktiva-atgarder

• Okunskapen inom skolan är tyvärr stor. På många skolor saknar pedagogerna förmåga att identifiera och förstå rasism, trots att alla skolor idag har en långtgående skyldighet att arbeta både förebyggande och med att sätta stopp för eller hindra upprepning enligt de lagar som reglerar arbetsmiljö, skola och diskriminering.

• DO rekommenderar regeringen att fatta beslut om ett kunskapslyft i samhället, ökat stöd till organisationer i civilsamhället, förbud mot diskriminering även inom statlig verksamhet (polis, kriminalvård osv), samt följa upp det samlade skyddet mot diskriminering. Samt även förtydliga DO:s uppdrag så att det klart framgår att myndigheten ska granska och följa upp anmälningar.

• 2023 kom det in över 3900 anmälningar till DO, men väldigt få anmälningar leder till dom, förlikning eller skadestånd. Det är svårt att svara på exakt varför men ofta handlar det om att det inte finns tillräckligt med konkreta bevis.

• Det är viktigt att anmäla diskriminering eftersom det ger skolan, huvudmännen (dvs skolans ägare) och DO en bättre bild av hur verkligheten ser ut. Men det är inte alltid lätt att bevisa att någon blivit utsatt för rasism eller diskriminering.

• Spara alltid mail mellan dig och skolan, skriv upp vilka som varit vittnen och försök skriva ner alla fakta kring det som hänt så detaljerat som möjligt. När, var, hur och vilka har varit inblandade. Rör det sig om flera händelser och du misstänker att det kan hända igen, skriv ner varenda tillfälle och vad som hänt. Anmäl kränkningen till skolan.

• I första hand ska diskriminering och kränkningar anmälas till skolan. Om det inte ger resultat ska anmälan ges till huvudmannen, dvs skolans ägare. Huvudmannen ska ha system på plats för att kunna ta emot och handlägga en anmälan. Om inte heller huvudmannen agerar är det dags att anmäla till DO.

• Anmälan om kränkning ska kunna tas emot av vem som helst som arbetar på skolan, hen måste då omgående vidarebefordra informationen till rektor som i sin tur ska skicka den vidare till huvudmannen.

• En elev ska själv kunna göra anmälan.

• Som förälder eller elev har man rätt att se kränkningsrapporten och få veta vad som har hänt med den. Om man inte är nöjd med hur skolan har hanterat ärendet kan man klaga hos huvudmannen, dvs skolans ägare.

• Hör gärna av er till DO, på do@do.se, eller direkt till ulrika.bertilsson@do.se eller olivia.novotny@do.se om ni har frågor.

• Följ också DO på sociala medier

• Facebook

• Instagram

• Linkedin

***

Vi kommer att ordna fler lunchsamtal, med kunniga personer från Antidiskrimineringsbyråer, personer som arbetar med barns rättigheter och människor som kan fatta beslut som påverkar arbetet mot diskriminering.

Läs också gärna de kritiska rapporter som Afrosvenskarna (ASR) har tagit fram om rasism och diskriminering i Sverige. Du hittar både deras och andras rapporter här: https://afrosvenskarna.se/vad-vi-gor-kunskap/

Prenumerera nu

Redaktör: Aminata Grut

INFORMATION

Du läser just nu en fri publikation, utan kommersiell reklam, från Forum för föräldrar till afrosvenska barn. Prenumerera gärna.

Hjälp oss att skapa mer innehåll och informationsmaterial om barns rättigheter och föräldrars möjligheter, för FAB Forum.

Ge ett bidrag till redaktionen via – SWISH 123 341 6609